Sofia

Diskpropparna låg på fel plats och tanten ställde sig och skrek åt mig att de var slut. När hon väl hade hittat ut genom dörrarna ställde jag mig och sorterade dem efter färg. Röda till höger, gröna till vänster, gula bredvid de gröna. Någonting störde dock min fanatiska iver att sortera propparna rätt. Någon inne i butiken spelade Bob Marleys "No women No Cry"! Jag blir helt lyrisk och spetsar öronen för att kunna lokalisera denna underbara människa. Sedan i mitt stilla sinne minns jag varför denna låt spelas... Det är Davids väckarklocka som ringer. Vi befinner hos i Daglösten och klockan står på 3:45 och det är dags att sluta sova och bege sig ut i skogen och älgpasset. Japp, det var dags för Sofias första älgjakt!

Det var i fredags som denna morgon, eller väldigt sen kväll, var ett faktum. Jag och David klädde på oss för kung och fosterland och begav oss smygande ut i skogen. David först med geväret i högsta hugg och jag tio meter bakom (precis som vi hade tränat!) med en lite för stor fikaväska på ryggen (det var en sån där med inbyggd stol och ryggstöd). När vi är tillräckligt nära passet och åkern som vi ska sitta vid, ser vi en stor tjur springa iväg och sedan stanna till en bit bort. Jag tvärstannar och står blickstilla i flera minuter. David börjar smyga närmare och jag hänger på. Då upptäcker vi dem! Tillsammans med tjuren står en ko med kalv också! Tyvärr ser kon oss och springer iväg rakt in i skogen. "jahapp, då kan vi ju lika gärna byta pass" viskar David. Vi stannar dock en stund till och en halvtimme senare ligger en liten tjur skjuten på åker och jag står och darrar av adrenalinkicken! Vi lunkar tillbaka till Davids föräldrar och hämtar traktor för att frakta hem tjuren. Två timmar senare är åtta älgar skjutna och slakteriet är fullt. Jag tror att jag tillbringade mer tid i slakteriet än på älgpasset, men det var en mycket lärorik dag!